Skräckens natur
Katarina Frostenson
Jag går ut efter mannen som ska ta mig av daga. Är marken
grön eller vit. Sak detsamma. Det är en saklig sträcka.
Mellan träd. Vägen går rak mellan stammar
Det är ett stycke mark. Och vägen fortsätter ner mot en strand
Men alltid där, där en kort väg är mellan dungar
Enbuskar, björnbärssnår. Och skogen full av granar, plansch-
träd
En råk. Ett sorlande ljud, där – borta. Något kämpar för att
få röst. En bågning. En rygg
Du går om det
Framför dungarna hejdas steg, var det här det hänt. Har det hänt.
Det är alla ögon som i åren sett vem har naglat sin blick i
det tysta
Träd. Som ett träd ”står vid sin rand”. Det får inte ut det.
Träd – Märken.
Två dungar, en väg. Två trädklungor på var sida, björk, enträd,
granar Det är alla ögon som i åren sett och försökt gå in.
Söka skydd
fly ögon i ryggen
Vem har spänt sin rygg i det utspända. Någon ser. Sväller blicken
av din blick, av att du ser – tillbaka
Träd. Som träd ”står”. Som träd börjar gå – av sig själva.
Det ser. Du är utanför. Utenom. Nu stängs hörseln av
Jag går ut efter handen som skall ta om halsen. Från en rygg.
Ur en plats. Det finns inget märke i dukens glans
Något kämpar för att få röst. Och något kämpar inte
The Nature of Fear
translated by Bradley Harmon
I hunt down the man who will take my life. Is the ground
green or white. All the same. A real distance.
Between trees. The path goes straight between trunks
A patch of land. And the path continues down to a shore
But always there, where there is a short path between trunks
Juniper bushes, blackberries. And the forest full of fir trees, poster-
trees
A crack in the ice. A murmuring sound, over – there. Something struggles for
voice. An arch. A back
You go around it
Footsteps halt before the groves, was it here where it happened. Has it happened.
All the eyes that watched for years who has nailed their gaze into
the silence
Tree. Like a tree “stands at its edge.” It does not get out of it.
Trees – The marks.
Two groves, one path. Two tree clusters on each side, birch, juniper,
firs All the eyes that watched for years and tried to get in.
Seek shelter
flee eyes in the back
Whose back is stretched out in the outstretched. Someone sees. Swallows the gaze
of your gaze, of you looking – back
Trees. How trees “stand.” As trees begin to break – away from themselves.
It sees. You are outside. Excluded. Hearing is now turned off
I hunt down the hand that will take my throat. From behind.
Out from somewhere. No blemish on the painting’s polish
Something struggles for voice. And something doesn’t
about the authors
